... Grusat är det hos mig just nu, vad jag än vill agera så grusar jag någon utav mina gångar som går framåt.. Jag vill lägga ihop gången som går bakom mig så jag inte kan gå bakåt för jag vill bara glömma allt som har hänt. Fast vilken väg ska jag gå? Vilken gång vill jag lägga igen? Vilken gång vill jag grusa och vilken gång vill jag ha fin från ogräs och stor gruset?
Jag vill kunna ha alla gångar fina från ogräs och ohyra men om inte orken finns så vad ska man göra? Mina vänner hjälper mig att förstå att det inte behöver alltid vara ordning? Men jag vill ha ordning, jag vill ha det som förut? Varför går det inte att få det som då? Alla vinner väl på om det var som förut? Eller?
Att se mina gångar bli stor grusade och tillslut ihop växta svider i mitt hjärta. För de var ju så fina! Går det inte att bekämpa med något medel eller är medlet bara kärlek? Om jag förlorar mina gångar så känns det som jag förlorat något av mig? Något som betyder mycket för mig..
Men motgång kanske inte är så dåligt? Att jag tar mig själv före mina gångar? Men hur jag än vrider och vänder på det så kommer alltid någon bli besviken på mig - någon kommer att känna att den inte har fått mitt stöd. Fast gör jag inte rätt? Är det inte rätt att bara ta det lugnt och ta vara på mig själv istället för allt annat? Behöver inte mina händer få vila, behöver inte mitt hjärta få åter andas innan jag tar tag i det andra som växer och gror runt omkring mig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar