Sommarfest

I lördags var jag på en jätte bra sommarfest där min barndomsvän Erik fyllde 25 och hans mamma Bibbi fyllde 50 år. Det kändes som förr i tiden då vi alla, då jag menar alla är även vi barn som jag är barndomsvän med. Våra familjer som träffades nyår, påsk, midsommar osv.. Och det var så roligt att få träffa alla under ett och samma tak. Händer då inte så jätte ofta längre men oj vad roligt det var!
Med god mat, dryck, dans, skratt och umgänge så kunde kvällen blivit bättre. Vi alla barndomsvänner hade lagt ihop en present till Erik och vi träffades hemma hos Sandras mamma först. Trevligt och skönt att slippa gå till fotegården då Susanne skjutsa Sandra och mig! :) Tur att jag tog bilen ner!

Men kvällen kunde lika gärna spårat ur fast jag bestämde mig lika snabbt som jag hörde orden som skar rakt i mitt hjärta. Det var uppdukat långbord och när vi skulle sätta oss ner för att äta så satt vi barndomsvännerna tillsammans. Mycket trevligt att vi samlades vid ett och samma bord.
Senare efter att vi tog maten så kom mammorna som alltid sett oss växa upp varanda. Kolla över bordet och sa med blicken i mina ögon.
# Vad roligt - det verkar som om ingen saknas av er barndomsvänner!

Saknas? Det skar i mitt hjärta, för det var någon som saknades, min kära bror! Det var tungt att se alla utan han, han som alltid var med i alla sammanhang. tyckte att det var så roligt att få umgås med barndomsvännerna - det var ett sammanhang som jag vet att han trivdes med..
Kände när jag hörde orden att ack vad jag saknar honom, men saknaden skulle inte ta över för jag hade ju alla där utan han.

Fast - en toppen fest blev det och tack för alla som gjorde den minnesvärd! <3