Jag trodde saker och ting skulle dröja ett tag. Jag tackade nej för förra för att jag kände att jag inte klarade det, kommer jag att göra det nu? Är jag stark, vet att jag har mina vänner runt omkring mig som vet vad jag har gått igenom som kan stötta upp mig..
Fast jag vill inte vara den som är mest känslomässig för att det ligger så närma mitt hjärta angående begravning. Det var ju inte länge sedan vi begravde min bror! Kommer saker och ting skingras i mina tankar och minnas tillbaka..
Jag kan ju inte längre lyssna på sången jag sjöng för det ända som jag ser framför mig är hans kort på kistan!
Jag ska gå på min väns begravning och jag hoppas jag har styrka till det..
Jag kommer att få prata av mig lite innan och det känns skönt, värmer hjärtat redan nu!
Men jag ser inte fram emot begravningen fast på något sätt ändå för jag vet att det kommer vara en av de bästa! <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar